"till ett par ljusa jeans..."

                              


Ibland liksom bara måste man tänka tillbaka på tid som har varit och aldrig kommer tillbaka, som typ våren 2003. Jag och min nyfunna vän Ida var ute och partajade varenda helg. I veckorna pluggade vi och hängde på stan. Jävlar vad vi hängde på stan och jävlar vad vi shoppade. Det fanns liksom ingen gräns egentligen. För att kunna hålla shoppingen uppe så var det extra-arbete som gällde. Jag älskade den här tiden. Jag älskade att plugga då. Att hänga på fik. Att umgås med vänner. Ingen var sådär riktigt vuxen. Ingen hade köpt hus. Ingen hade fått barn och en del levde det riktigt vilda singellivet. Fan vad jag kan sakna det ibland. Fan vad jag kan sakna när Ida och jag gick på stan, höll upp en topp och sa "guuuud vad fin, den skulle passa med ett par ljusa jeans". Vi sa nästan det om varenda grej. 2003, året då de ljusa jeansen kunde bäras till allt. 2003 ,året då jag och Tomas flyttade ihop i vår 2a. 2003, året då nätlinne och höftkedja var det hetaste du kunde ha. Fan vad jag gillade 2003.

Fan vad vuxen jag är...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0