Ilska och ångestklumpar

Igår var den sämsta dagen i mitt liv på väldigt väldigt länge. Ja efter den trevliga lunchen med gamla klassisar. Näe fy fan vad jobbigt det var igår. Jonas och jag hade ett handledartillfälle med vår handledare igår och hon fullkomligt "sågade" vårt arbete. Vi som trott att vi var klara.... I princip sa hon såhär "hade ni gjort arbetet borta på religionsinstitutionen så hade det här varit en superbra uppsats, ni har lagt ner ett gedigert arbete, men nu är vi på pedagogikinstitutionen och för oss är det ALLDELES för mycket text". Vi blev helt paffa. För mycket text? Hon tyckte helt enket att vi måste in och skära i vår resultatdel och ta bort väl valda delar. Annars kommer vi inte att kunna gå upp med uppsatsen om några veckor. Jag blev helt kall. Shit, inte få lägga fram, vad fan är det hon snackar om?!?! Dessutom är det så att Jonas och jag är skolade med det "gamla vanliga sättet" att skriva uppsats och här kommer vi till en ny institution som villl att vi ska göra ett arbete som mer lämpar sig på gymnasienivå. Det är helt sjukt känns det som!! Jag blev så ledsen. När vi kom ut från rummet så börjar jag storlipa. Stackars Jonas, fick en hysterisk brud på halsen med. Dessutom fick jag en panikattack när jag kom hem. Var jättelänge sen jag hade det, så det kom lite som en chock att de har kommit tillbaka, men jag tror att det är för att det helt enkelt blev för mycket för mig. Hela kvällen igår spenderades i sängen liggandes och stirra upp i taket för att försöka få en fokus. Det gick sådär.

Idag startade vi supertidigt för att få så mycket som möjligt gjort och jag har gett mig fan på att vi ska hinna klart med allt!! Men det känns tungt, jättetungt. Jag fattar inte hur jag ska orka, det är så jobbigt att gå omkring och bära på en ångestklump i halsen hela dagarna.

Jag är arg åxå. Arg på vår handledare. Vad har hon gjort under dessa veckor egentligen? Inte funnits till hjälp för oss i alla fall. Sist vi var där hos henne sa hon att allt såg så HIMLA bra ut och det var så fint och allt. Jävla kärring rent ut sagt! (förlåt)

Kommentarer
Postat av: Becca

Å din stackare! Men det löser sig! Det gör d alltid =) Försök att inte ta så allvarligt på det bara. Det låter alltid värre än vad det egentligen är. Hon hade säkert oxå en dålig dag som bara råkade gå ut över er uppsats... Det har faktiskt hänt mig! Kramar till dig min vän!

2007-05-15 @ 13:43:16
URL: http://beccalicious.blogg.se
Postat av: Åsa

Åhh tack för din kommentar. Den värmde. Ibland behöver man lite stöd. Särskilt just nu. Får verkligen hoppas på att det är så, att hon hade en (jätte)dålig dag! Kram till dig!

2007-05-15 @ 16:08:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0