ÅSAS VÄRLD

Inspirerad av Anna och hennes inlägg i sin blogg om annorlunda namn och vad man skulle kunnat heta så känner jag att jag bara MÅSTE dela med mig, och berätta om Maud & Bernt!!

För flera år sedan hade mamma och jag en diskussion om mitt namn. Jag var mitt under mina känsliga tonår och ville egentligen heta nått supercoolt som typ Stephanie eller Karolina. Men nej då, jag heter Åsa. Smeknamn är inte särskilt lätta att få när man har ett kort och "tråkigt" namn. När jag gick på högstadiet hade ALLA smeknamn. Men inte jag. Nejdå.. Alla kallade mig Åsa, förutom en kille, som kom på det fräsiga namnet Åse-glassen (efter ett glassmärke som fanns på 80-talet. Tror inte att det lever kvar. Glassen var INTE god) I alla fall. Jag var irriterad och klagade på mitt FULA namn. Då kläcker mamma nyheten:

"Åsa, Jag tycker att du ska vara tacksam för att du heter Åsa. Om mormor och gammelmormor fått sin vilja igenom hade du hetat Maud."

Ja ni fattar ju, jag var i chocktillstånd i ungefär en vecka. Men samtidigt var jag tacksam för att mamma stått på sig (pappa hade liksom ingen röst i namnstriden). Och sen har jag inte tänkt så mycket på vad jag "egentligen" skulle hetat, förrän vi satt på en släktmiddag med Tomas släkt för några år sen. Tomas syster:

"Tomas, var glad för att mamma och pappa inte fick som de ville. De ville att du skulle hetat Bernt. Du kan tacka mig för att det inte blev så. I stället är du döpt efter en kille som jag var kär i på dagis!"

Tomas och jag bara kollar på varandra och fattar vad detta innebär!! Om min mormor / Tomas föräldrar skulle fått sina viljor igenom skulle vi helt sonika ha hetat Maud & Bernt. Fatta vilka TÖNTAR vi hade varit. Inte för att vi är världens coolaste idag. Men i alla fall. Hade vi hetat Maud och Bernt hade vi förmodligen varit utstötta från samhället idag! Tack mamma. Tack Helena för att vi heter det vi heter!